Läsvärt

Minska matsvinnet – en vinst för både klimat och plånbok

En tredjedel av all mat som produceras globalt hamnar aldrig på tallriken. Att kraftigt minska matsvinnet är också ett av FN:s hållbarhetsmål – fram till 2030 ska matsvinnet halveras.

Men minskat matsvinn handlar inte bara om miljö och klimat. Genom att använda så mycket som möjligt av de råvaror som köps in och den mat som tillagas håller man så klart även ner de egna kostnaderna – något som blivit ännu mer angeläget i samband med att livsmedelspriserna ökat kraftigt på senare tid.

Många restauranger och storkök arbetar redan aktivt med att minska matsvinnet, medan andra kanske känner sig lite osäkra på vad de ska börja med och på vilken ambitionsnivå de ska lägga sig. För er har vi samlat en del råd och tips på hur man kan minska matsvinnet.

Förhoppningen är att ni ska upptäcka att det inte behöver vara särskilt svårt eller krångligt. I bästa fall kan det även ge upphov till nytänk och lite extra kreativitet i köket!

Vad är matsvinn? Visst matavfall är mer eller mindre oundvikligt, som kaffesump, ben och skal. Till matsvinn räknas mat som hade kunnat ätas: Mat som blivit för gammal, mat som blivit över i samband med serveringen, mat som gästen lämnat på tallriken liksom rester som uppstått när råvaror blivit alltför nitiskt ansade.

25 tips som hjälper er att minska matsvinnet

Kom igång

Skapa en åtgärdslista
Börja med det som känns enklast
Bestäm vem i köket som ansvarar för vilka åtgärder
Mät matsvinnet

I köket

Inventera kyl och frys regelbundet
Köp livsmedel i både små och stora förpackningar, för att undvika att öppnade livsmedel blir liggande alltför länge.
Datummärk, både öppnade förpackningar och rester av tillagad mat.
Skilj på Bäst före och Sista förbrukningsdatum.
Förvara frukt och grönt på rätt sätt.
Frys in färskvaror som inte går åt.
Ansa grönsakerna försiktigt och använd hela grönsaken. Använd grönsakerna med skalet på när det är möjligt. Använd grönsaksrester som grytbas eller till egen buljong.
Köp in och laga till mindre styckevikter, som små brödbullar och små pannbiffar. Många matgäster lägger upp utifrån mängd istället för storlek.
Samla på smarta recept: Använd t ex grötrester vid brödbak, gör soppor, smoothies och wok på frukt och grönt som riskerar att bli övermogna. (Den riktigt kreative kan även hitta på rätter med sådant som annars räknas som matavfall. Som t ex skal från frukt och grönsaker.)
Använd kalla rester i varma rätter, tillsätt t ex salladsbordets rårivna morötter i köttfärssåsen.

Inför serveringen

Gör en flexibel meny – då blir det lättare att anpassa rätterna utifrån de råvaror som finns.
Ge maträtterna relevanta namn, så att gästerna inte väljer bort dem pga namnet.
Räkna antalet framställda tallrikar för att hålla koll på hur många som ätit.
Vid bufféservering: Lägg fram serveringsbestick i lite mindre storlek, det gör det lättare för gästerna att lägga upp en lagom stor portion.
Använd små karotter och kantiner och fyll istället på efter hand.

I matsalen/restaurangen

Gör miljön så trivsam som möjligt.
Uppmana gästerna att hellre ta om än att ta för mycket.
Underlätta för gäster som vill ta om.
Ställ hellre fram lite mindre tallrikar än alltför stora.
Använd inte separata salladstallrikar – som gäst är det lättare att uppskatta hur mycket man orkar när allt ligger på samma tallrik.
Erbjud doggybag.

Källor: Livsmedelsverket; IVL Svenska miljöinstitutet; Miljö- och klimatrådet Västmanland
Sammanställt av: Torun Börtz

Publicerat 24 november 2022